fredag 17 oktober 2014

En något oväntad bieffekt av mitt engelskaprojekt

Det här inlägget skulle kunna ha en rad olika titlar. Som:

Har min engelska blivit för bra?

Eller:

"Romance är bäst på originalspråket"

Eller:

"The Lady and the Laird eller Ladyns hemliga brev"

Eller tvärt om. Ni kommer att förstå längre fram i texten. Men slutligen valde jag att hålla fast vid den första rubrik jag givit det.

Hösten nittionio, när millennieskiftet hägrade vid en snabbt närmande horisont, dök tanken upp att om man någon gång i livet skulle avlägga ett nyårslöfte så vore det väl vid millennieskiftet. Och i så fall borde det vara ett nyårslöfte jag hade både nytta och glädje av. Så valet föll på att jag skulle bättra på min engelska genom att läsa minst en bok i månaden på engelska.

Inledningsvis drevs mitt engelska projekt på en diet av science fiction och fantasy. Efter några år tillkom alternativhistoria i form av en riktigt bra serie, 1632 – efter den första boken i serien – som, med sin svenska anknytning till trettioåriga kriget och Gustav II Adolf, var särskilt intressant för mig som svenska. Våren 2013 började jag, inspirerad av ett par nyskrivna svenska romanceböcker av Simona Ahrnstedt och boktipsen på hennes hemsida, också läsa romance på engelska.

Jag har haft stor glädje av mitt engelskaprojekt och med åren blev det allt lättare läsa på engelska, jag fick ut mer av böckerna för varje år. I dag läser jag fler böcker på engelska än på svenska och nu tänker jag inte längre på om jag läser på svenska eller engelska.

Men det går djupare än så, det har jag nu upptäckt. Det har uppstått en oväntad bieffekt av engelskaprojektet. De senaste åren har jag läst så mycket romance på engelska, skriven av engelskspråkiga författare, att mitt språköga (läsarens motsvarighet till språköra) nu reagerar negativt på halvdana översättningar till svenska. Vid det här laget är jag också så van vid de formuleringar och fraser de engelskspråkiga författarna använder, att de i översättning känns tungfotade och bakvända. Riktigt bra och genomarbetade översättningar fungerar utmärkt men där inte tillräcklig omsorg lagts om språklig stil och med hänsyn till tidsperioden väl avvägda val av ord, där skorrar det nu för mig.

Som ett exempel kan jag ta Nicola Cornick, en romanceförfattare jag så långt bara läst en novell i en julantologi och sedan dess har velat läsa någonting mer av fast det inte blivit av. Här om dagen fann jag en bok av hennes i ICAs bokmonter, Ladyns hemliga brev, och passade på att köpa den.

Ladyns hemliga brev är definitivt en bra och välskriven bok, ändå har jag i viss mån ångrat detta köp. Ju längre jag läste, desto starkare blev känslan av besvikelse. Inte på författaren – jag hade tyckt mycket om novellen The Season for Suitors i julantologin The Heart of Christmas så jag visste att hon skrev bra – utan på kvaliteten på översättningen.

Vad jag ångrat är att jag inte beställt boken i den engelska upplagan istället på Bokus. Översättningen är inte direkt dålig den heller, men som jag påpekat ovan så skorrade vissa formuleringar och ordval för min del. Jag tror att jag hade haft större utbyte av den engelska versionen, The Lady and the Laird. Större läsglädje också.

Det är inte det att romance inte fungerar på svenska – det är Simona Ahrnstedts underbara böcker bevis på.

Simona Ahrnstedt – som debuterade 2010 med den härliga, smarta och oförglömliga Överenskommelser – har skrivit fyra romantiska böcker och kallas Sveriges Romancedrottning. Alla fyra – den historiska trilogin Överenskommelser, Betvingade och De skandalösa samt den senaste En enda natt – är välskrivna, smarta, romantiska och underhållande.



De är också skrivna på svenska.

Från början. Varje ord är rätt, varje ord hör hemma i sin kontext – och ingenting har hastats och krystats fram i en översättning.

Och jag tror att det är nyckeln till varför jag uppskattar Simonas böcker så mycket medan jag känner en viss besvikelse inför Ladyns hemliga brev.

Att romance – åtminstone för mig som numera läser engelska utan att tänka på vilket språk jag läser på, som omedvetet flyter in i ett slags engelsk tankevärld när jag läser på engelska – är bäst på sina respektive originalspråk.

Frågan är hur det skulle kännas att läsa någon av Simona Ahrnstedts böcker på engelska. Lika främmande och avigt som det stundtals gjorde att läsa Ladyns hemliga brev istället för The Lady and the Laird?

Jag tror dock att andra läsare skulle ha utbyte av och uppskatta Ladyns hemliga brev, som är välskriven och spännande. Men själv hade jag hellre läst min första Nicola Cornick-roman(ce) på engelska. Att jag hade uppskattat The Lady and the Laird mer än jag uppskattade Ladyns hemliga brev.




Om handlingen i Ladyns hemliga brev / The Lady and the Laird kan i korthet sägas att den utspelar sig i Skottland under Napoleonkrigen och att den svenska och den engelska titeln kompletterar varandra förbluffande väl. Där är en Lady (Lucy) och en Laird (Robert) och där är de hemliga, skandalösa breven den prudentliga, intellektuella Lucy hjälpt sin bror att skriva till Roberts fästmö. Brev, som fått fästmön att rymma från sitt bröllop och istället gifta sig med Lucys bror.

Låt oss nöja oss med att konstatera att Robert inte är road.

Robert måste gifta sig för att uppfylla vissa krav i en gammal överenskommelse som rör mark två rivaliserande klaner gör anspråk på. Eftersom Lucy kostat honom en brud som uppfyller kraven i överenskommelsen anser han att hon får ställa sig själv till förfogande som hans hustru - eftersom också hon uppfyller kraven.

Låt oss nöja oss med att konstatera att Lucy inte är road.

Men sedan hennes opålitlige kusin försatt henne i en komprometterande situation och Robert kommit till hennes undsättning har hon inte längre något val. De gifter sig men även om de är attraherade av varandra, är det inte den mest lovande början på äktenskapet.


Och Nicola Cornick? Nicola Cornick är en utmärkt romanceförfattare som jag ser fram emot att läsa mer av. På originalspråket.



http://elisabetnielsen.blogspot.se/p/romancetip.html

Tidigare tips på romantisk läsning:
- How To Marry A Marquis, av Julia Quinn
- The Bastion Club Novels, av Stephanie Laurens
- Spindle Cove series, av Tessa Dare
- Twas the Night After Christmas, av Sabrina Jeffries
- Lady Whistledown, av Julia Quinn m f
- En enda natt, av Simona Ahrnstedt
- The Captive Hearts Series, av Grace Burrowes
- The Perfect Lover, av Stephanie Laurens
- Gareth, av Grace Burrowes
- Cynster serien - Tvillingarna, av Stephanie Laurens
- Regency Christmas special, ett axplock av Mary Baloghs julskildringar
- Suddenly You, av Lisa Kleypas
- A Christmas promise, av Mary Balogh
- The Bedwyn Prequels, av Mary Balogh
- Wallflower series, av Lisa Kleypas
- The Duke's Men - de 2 första böckerna, av Sabrina Jeffries
- The Spymaster's Lady, av Joanna Bourne
- Minx, av Julia Quinn
- The Cynster-series - de 6 första böckerna, av Stephanie Laurens
- Romancing the Duke, av Tessa Dare
- The Survivors Club, av Mary Balogh
- Ethan, av Grace Burrowes
- Historisk, svensk romance, av Simona Ahrnstedt
- The Hathaways series, av Lisa Kleypas


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar