Text som jag är nöjd med, som löste en första dramatisk/känslomässig höjdpunkt och som definitivt också för handlingen framåt.
Bitvis har jag monterat text, ord för ord, mening för mening. Bitvis har det varit rena ketchupeffekten.
Trött. Nöjd. Lycklig.
Härligt Elisabet! Ibland är det sådana där små justeringar som gör att det lossnar :)
SvaraRaderaOch det var en sådan enkel, förarglig grej. Jag hade helt enkelt skrivit förbi textens naturliga brytningspunkt, det var därför ingenting fungerade.
RaderaÅh, jag hade för all del en magnifik avslutning på andra kapitlet. Jag hade bara missat att det fanns en självklar, om än betydlig mer lågmäld brytningspunkt några sidor tidigare.
Det gjorde också att tredje kapitlet inte hade tillräckligt mycket kraft att ta avstamp ifrån när jag behövde bygga upp dramatiken. När jag flyttade de där sidorn från slutet av andra kapitlet till början av tredje fick båda kapitlen bättre dynamik. Och dramaturgi.