tisdag 18 april 2017

Hjälp! Jag behöver era synpunkter!


Om ni undrar vad som händer på Romanceportalen eller, med tanke på att jag inte gjort någon ny romancerecension sedan jag recenserade Sofia Fritzsons När drömmen slår in i mitten av januari, inte händer så beror det på att jag inte riktigt vet vart jag är på väg just nu.

Nej, jag har inga planer på att lägga ned Romanceportalen. Definitivt inte.

Jag har tvärt om flyttat fram positionerna rejält genom att ge den ett eget twitterkonto vid sidan av mitt personliga (som också handlar rätt mycket om romance) och förberett ett instagramkonto åt den (eftersom jag har en osmart telefon kan jag i dagsläget bara kommentera). Det existerar och det väntar bara på den dag jag kommer att kunna använda det.

Jag håller också på att försöka lägga upp en Facebooksida åt den - och där är "försöka" verkligen nyckelordet, för jag vet inte riktigt hur väl den fungerar. Den existerar i alla fall, den också.

Jag finns också på GoodReads sedan 2015, dock inte som Romanceportalen utan som Elisabet - om ni skulle vilja följa mig där. En del av romancerecensionerna ligger på GoodReads och sedan omformateringen i höstas av recensionsformatet visas inte längre den delen integrerad i recensionerna här utan nås enbart via  länkar till respektive bok på GoodReads.


Så på den fronten har utvecklingen i alla fall gått framåt.


Det verkliga problemet är själva Romanceportalen.själv. För som ni säkert sett är dess adress http://elisabetnielsen.blogspot.se/ och inte romanceportalen.någonting.

Detta eftersom bloggen/webben tog sin början som min personliga blogg/hemsida och med åren, när romance kom att bli ett allt större inslag i dieten för mitt engelskaprojekt (sedan millennieskiftet driver jag ett läsprojekt för att bättra på min engelska som går ut på att jag skall läsa MINST en bok i månaden på engelska - resultatet har varit närmast sensationellt och i dag läser jag fler böcker på engelska än på svenska). I dag går engelskaprojektet närmast uteslutande på en diet av romance.

Med åren kom romance och intresset för romancegenren och den framväxande subgenren svensk romance och Simona Ahrnstedts kamp för att väcka intresse för romance att få en allt mer dominerande ställning på bloggen/hemsidan i och med att jag började länka till sidor, sajter, bloggar och artiklar om romance - initialt för att jag ville hitta tillbaka till dem, men med tiden också eftersom jag insåg att om de intresserade mig borde de rimligen också kunna intressera andra som gillade romance.

Och på bloggen började jag sommaren 2014 tipsa om romance jag gillade. Den gången var det inte fråga om några bokrecensioner, det var snarare vad jag den gången kallade det - tips om romantisk semesterläsning. Och ingenting annat.


Det dröjde innan lästipsen började anta formen av någonting som åtminstone påminde om bokrecensioner - initialt presenterade jag också ofta hela bokserier i ett boktips. Genom åren har recensionerna genomgått olika stadier av utveckling men det är först sedan i höstas som de nått en nivå jag är riktigt, riktigt nöjd med.


Den nöjdheten, i kombination med att det under fjolåret började bli tystare i romancebloggossfären när flera bloggare lade ned sina bloggar eller tog time out, ledde till en känsla av att det var dags att försöka flytta fram positionerna. Jag hade energin, jag hade intresset och jag hade motivationen och bit för bit föll de olika beståndsdelarna på plats.

Jag införde efter mycket övervägande ett betygssystem. Jag började bygga upp en sida för svensk romance. Jag förenklade och förtydligade layouten och tydliggöra vilka sidor som ingår i Romanceportalen med tydliga loggor.

Och jag lade upp ovan nämnda konton/sidor på Twitter, Instagram och Facebook.


Men - Romanceportalen ligger fortafarande på http://elisabetnielsen.blogspot.se/.

Och den är fortfarande en integrerad del av min personliga blogg/hemsida om stort och smått. Om livet och dess med och motgångar. Om allt mellan himmel och jord, om mitt eget skrivande och om skrivandets vedermödor - och, det är mycket om det senare!

Och, givetvis, om romance.


Men frågan är - upplever ni att det är störande?
Om ni kommer hit för romancens skull, alltså.

(Om ni är gamla vänner och bekanta från annat håll får ni lära er mer om romance än ni någonsin velat veta av bara farten!)

Är den här integrerade mixen sajtens mest monumentala svaghet? Eller ser ni någon som helst charm i blandningen mellan det personliga, mina egna skrivarambitioner (romantiska) och min passion för romancegenren som helhet och min ambition att att göra Romanceportalen till en källa för information för alla som gillar romance?


Jag har övervägt att registrera en ny adress och kopiera Romanceportalens sidor dit och återskapa den där. Det skulle förmodligen inte vara så överväldigande svårt. Ni kan jämföra med det arbete jag under vårvintern börjat lägga på att återskapa min raderade eko-blogg om ekologisk hud- och hårvård som en systerblogg på den här plattformen.

Eftersom den ursprungliga bloggen raderades har jag inte ursprungsmaterialet att tillgå utan arbetar utifrån de anteckningar jag har sparade på datorn. Men vissa blogginlägg skrevs direkt i bloggen, så de får jag försöka återskapa på fri hand. Det ser kanske inte så imponerande ut än, men det får ta den tid det tar - speciellt som jag upplever att Romanceportalens konton på sociala medier tagit väldigt mycket tid under uppbyggnadsskedet.

Att jag dessutom har mer erfarenhet som bloggare och skribent har bidragit till att den nya eko-bloggen fått en något annorlunda utformning och en delvis annan inriktning än den ursprungliga.


I Romanceportalens fall skulle jag utan allt för stora problem kunna kopiera sidorna och bygga upp dem på en ny hemsida/blogg.

Men att flytta blogginläggen är en helt annan sak. Jag vete katten om det ens skulle vara möjligt att extrahera de blogginlägg som rör romance, boktips, bokrecensioner etc från övriga blogginlägg och kopiera dem och lägga in dem i en ny blogg.

Och dateringen skulle bli åt helsike eftersom de berörda blogginläggen åtminstone sträcker sig tillbaka till 2014, om inte ännu längre.

Ytterligare ett problem är att många recensioner också består av en del som ligger på GoodReads och är korslänkade med  (och i vissa fall integrerade med) recensionerna här på bloggen.

Det känns som hur jag än skulle försöka det, så vore det en logistisk mardröm. Nog för att jag är gammal IT-människa - men inte riktigt på den här nivån.




Alternativet vore att kopiera Romanceportalens alla sidor till en ny hemsida, lämna alla blogginlägg till dags dato där de befinner sig (ungefär som "se hur Romanceportalen utvecklades") och starta en ny blogg på den nya plattformen för allt som rör romance och kommande recensioner av romance och bygga vidare därifrån.


Nackdelen blir att Romanceportalen då finns i två delar, på två olika plattformar. Och jag skulle förlora såväl kontinuiteten från många års bloggande som de fyra, fem senaste romancerecensionerna som uppnått den standard för recensioner som jag vill jobba vidare med.




Det är förklaringen - en av dem i alla fall - till varför det inte kommit några nya romancerecensioner sedan Sofia Fritzsons När drömmen slår in i januari. Beslutsvånda.Och prokrastinering. Svårartad prokrastinering.

Och det är inte det att det int skulle finnas böcker att recensera. Tvärt om står just nu flera böcker på kö, det är bara det att jag inte vet var jag skall göra av dem. Var jag skall lägga upp dem.


I denna härva måste man också ta med att jag skriver. Och jag skriver på några romantiska historier som kanske, förhoppningsvis, en dag blir publicerade.

Om så skulle bli fallet (vilket jag innerligt hoppas, för det är riktigt bra historier) behöver jag en författarhemsida med en författarrelaterad blogg - och den här adressen och bloggen är väl upparbetad. Frågan är i så fall om det rent logistiskt och strukturmässigt går att hålla samman allt, inklusive Romanceportalen, på en och samma sajt utan att det blir för rörigt.

Jag har, fullständigt oavsiktligt, lyckats skapa ett svårlöst problem. 


Just nu sveper en romancevåg över Sverige och jag vill att Romanceportalen skall vara en naturlig del av den. Jag har en vision, en ambition om man så vill, att Romanceportalen skall vara den bästa och mest matnyttiga sajten att hänga på om man gillar romance. Ett av de självklara naven. 

Ambitionsnivåerna är höga - jag vågar faktiskt inte spekulera över hur höga - men jag hoppas att Romanceportalen skall fylla en funktion bland de många romance communitys som nu växer fram i Romancesverige. Och jag vill att den skall vara så attraktiv och användarvänlig som möjligt.


Ytterligare en sak att ta med i beräkningen är att Romanceportalen är väl etablerad på den här adressen. Många av er har förmodligen hittat hit via Simona Ahrnstedts blogg. Andra har kanske kommit via sökningar på Google. Eller via olika sociala media.

En flyttning av Romanceportalen skulle stöka till rutinerna för besökare och initialt göra den svårare att hitta. Och jag skulle börja om från noll på en annan plattform, på en annan adress. Och det skulle betyda en omfattande och tidskrävande ombyggnad.


Vad jag skulle vinna med att börja om från början är förmodligen främst tydlighet i layout och design, bättre överblick och en struktur med ett tydligare och mer distinkt romancefokus som man förmodligen enklare kan bygga vidare på för framtiden.




Hur som helst står Romanceportalen vid ett vägskäl och just nu har jag grubblat mig till utmattning och total beslutsvånda och är i desperat behov av bollplank.
  • Fungerar Romanceportalen så som det är i dag? 
  • Skulle en "gamla" och en "nya" Romanceportalen vara en fungerande lösning?
  • Upplever ni Romanceportalen som rörig, ologisk, ostrukturerad etc?
  • Upplever ni blandningen mellan min personliga hemsida/blogg och Romanceportalens sidor och blogginlägg som störande?
  • Upplever ni designen som otydlig och navigeringen som svåröverskådlig?
  • Eller tillför mixen mellan personligt, skrivarambitioner och romance någonting - ett slags extra dimension, eller så?


Finns det någon rätt väg att gå från här - och vilken väg skulle ni i så fall föredra?


Hjälp!!!

Jag behöver era synpunkter!





söndag 16 april 2017

Och om det inte slutar lyckligt?

Är det romance om det inte slutar lyckligt?

Inte enligt den här artikeln av Sarah Nicholas på BookRiot och inte heller enligt RWA (Romance Writers of America) definitioner. Båda kräver HEA (Happily Ever After) eller åtminstone HFN (Happy For Now) - i vilket fall som helst "An Emotionally Satisfying and Optimistic Ending" - om det skall räknas som romance.

Simona Ahrnstedt har gjort samma definition - i hennes fall kort, koncis och klockren. Jag har gjort den här illustrationen till citatet.




Själv skulle jag definitivt känna mig lurad om en bok marknadsfördes som romance och fram till de sista kapitlen var en underbar, gripande kärlekshistoria men sedan slutade olyckligt. Slöseri med såväl min bokbudget (tämligen mager) som min lästid - såvida jag inte i förväg vetat om att det var en TRAGISK kärlekshistoria jag fått i min hand.

Och att den inte falskeligen marknadsfört som romance.

Var står ni? Kräver ni ert HEA (eller åtminstone ert HFN) eller skulle ni vara beredda att räkna en romantisk och passionerad kärlekshistoria som slutar tragiskt som romance?




torsdag 13 april 2017

Ny, svensk romance på gång!

Längtar ni också efter nyskriven, svensk romance? I så fall finns nu den här lilla läckerbiten, som kommer ut i maj, att bevaka hos Bokus och Adlibris.

Hemligheter små av Christina Schiller.


Så här lyder baksidestexten:

Tiden har stått stilla i den värmländska småstaden Forsberga. Men för Alexandra är ingenting sig likt.

För tio år sedan lämnade Alexandra sin hemstad. När hennes mamma blir sjuk tvingas hon återvända – till barndomsvännen Daniel, till blomsteraffären hon älskade men också till de smärtsamma minnen hon flytt från.
Mötet med det förflutna rör upp starka känslor och dessutom visar det sig svårare att bevara gamla hemligheter än hon trott …

En varm berättelse om förlust, förlåtelse och förälskelse.




Texten är hämtad från Christina Schillers hemsida och visst låter det lockande? Och visst är omslaget bara så oemotståndligt ljuvligt?


Om ni vill lägga någonting litet extra i påskägget till er själva, varför då inte bevaka den här boken så ni inte missar litet ljuvlig nyskriven svensk romance att läsa i maj när våren står i lika full blom som boken.

Den här boken är nu uppförd på min lista över planerade bokbeställningar hos Bokus.


Hemligheter små, som är Christina Schillers debutroman, släpps i maj 2017 via HarperCollins Nordic Förlag.




onsdag 12 april 2017

Intervju med Lisa Kleypas i Cosmopolitan

Om ni vill läsa om romance finns det just nu en riktigt bra intervju med Lisa Kleypas i Cosmopolitan om bland annat hennes senaste bok, Devil in Spring. Jag fann intervjun såväl informativ och klart läsvärd som underhållande.

Romance Queen Lisa Kleypas Talks Consent, Trump, and Writing Ambitious Heroines




lördag 8 april 2017

Stockholm, lördag den 8 april 2017

Jag tände alla ljusen på fönsterbrädan tidigt i morse. Det behövdes, en dag som denna. Jag är måhända förortsstockholmska - och jag var inte närmare stan än min egen Södertörnsförort i går - men Stockholm är ändå min stad. Mitt hjärta är i Stockholm.






fredag 7 april 2017

Stockholm, fredag den 7 april 2017

Än en gång har det hänt  I vårt Stockholm.

Jag vet inte vad jag skall säga - vad finns det att säga när någonting sådant här händer?

Jag får återknyta till ett inlägg jag skrev i morse och återvända delar av den texten, nu i ett helt annat sammanhang. Dessa ord stämmer närmast kusligt väl in även i detta sammanhang.

"Det sägs att en bild säger mer än tusen ord, men jag har aldrig hört hur mycket en bild med ord på egentligen säger. Tusen gånger mer?

Så även om detta är ett kort inlägg, säger det kanske mer än de få orden det innehåller."




Jag måste påminna mig själv om sanningen i dessa ord i en stund som denna.
Mitt hjärta är i Stockholm.





Och, mina vänner, vad läser ni denna fredag?

Själv är jag ungefär halvvägs inne i en splitter ny, svensk romance:






Läser du det där?

Om du läser romance offentligt, har du säkert fått denna fråga fler gånger än du ids tänka på. Det sägs att en bild säger mer än tusen ord, men jag har aldrig hört hur mycket en bild med ord på egentligen säger. Tusen gånger mer?

Så även om detta är ett kort inlägg, säger det kanske mer än de få orden det innehåller.





torsdag 6 april 2017

Bokpaket

I dag anlände ett bokpaket från Bokus. Ett mastodont paket, med två sammanslagna ordrar med svensk och engelsk romance och en faktabok på rea för research. Sammanslagna eftersom den första beställningen blivit så försenad att den andra blev klar före den första.

Men den bok jag verkligen sett fram emot - och då får romanceböckerna ursäkta - den om Sundsvallsbranden var inte med. Det var den som försenat den första beställningen så pass, Bokus jobbar vidare med att försöka skaka fram ett ex åt mig.

Jag hoppas verkligen att de lyckas, den här boken är superviktig för ett skrivprojekt jag verkligen brinner för.


Men tillbaka till paketet, ett verkligt mastodontpaket. Enligt aviseringen skulle det väga 2,1 kilo, men jag svär på att det åtminstone vägde sju kilo innan jag burit det från postombudet och hem till min port. Åtta, innan hissen hunnit upp och jag hade låst upp dörren och kunde lägga paketet ifrån mig på byrån i hallen.




onsdag 5 april 2017

Läckert bokpaket!

Titta vad jag fått från Kristina Westling, som skickat mig sitt ex av Sofia Yméns romance!


Om ni inte kan läsa vad Kristina skrivit snett över övre vänstra hörnet på  adresslappen så står det: "SVENSK ROMANCE PÅ VÄG!!!"

Och visst är väl det en fin devis för svensk romance?


Ja, egentligen kom paketet redan i måndags men det var så fint att det borde bevaras på bild innan en klåfingrig individ (jag) slet upp det så i går tog jag det med mig till praktiken och fick hjälp att fota det.



Det är något jag inte kunde göra själv. För det första är jag Sveriges sämsta fotograf (ärvde titeln efter mamma) och för det andra har min mobil nu mer eller mindre givit upp andan. När gamla mobiler inte längre vill ha strömming när man försöker servera dem det, är det nog dags att acceptera att  hoppet är i stort sett ute för dem.

Nå, senare - sedan jag öppnat paketet och nästa gång min handledare hade tid - gjorde vi ett nytt arrangemang, denna gång med boken.




Inspirationen till bilderna kommer från de läckra bokarrangemang som Simona Ahrnstedt och de andra i RomanceEverAfter brukar göra på Instagram. Det här var mitt första försök att göra någonting liknande.

Nu ser jag fram emot att börja läsa Sofias bok. Men först måste huvudvärken släppa. Helgen och de senaste dagarna har varit rätt stressiga och rusat förbi som om någon trampat på gaspedalen. Resultatet är sedan i går kväll en massiv, molande huvudvärk som först nu börjar visa tecken på att den eventuellt kan tänka sig att kanske börja släppa greppet någon gång under dagen.


Tack, Kristina!
Nu blir det svensk romance!



fredag 31 mars 2017

Måluppföljning, första kvartalet

Nu är första kvartalet 2017 snart till ända så är det också dags att ställa sig frågan är hur det har gått med de mål jag satt upp för 2017?

Jag har inte tagit upp alla punkter i målsättningen för 2017 i den här kvartalsrapporten, bara de där det finns någon form av status eller aktivitet (eller funderingar) att rapportera.


Mål för mitt skrivande

Nja, så där lysande har det när allt kommer omkring nu inte gått. Jag har skrivit färdigt andra kapitlet i "glappet" mellan den nya inledningen och den gamla texten och påbörjat det tredje. Sedan tog det stopp. Tvärstopp. Jag sitter mest och glor på en blank skärm nedanför den sist skrivna meningen.

Jag har också läst igenom slutkapitlen och epilogen och filat och slipat på dem - och är så väldigt nöjd med dem att jag nästan sitter och myser.

Men så värst mycket mer har det just inte blivit. Efter det sista jag skrivit i tredje kapitlet har jag mest stirrat på en tom skärm efter det sista stycket jag skrev när jag senast var i flow. Det mesta jag lyckats pressa ur mig är ett stycke på några få rader.

Jag har inte heller lyckats skriva samman gapet på slutet, före de två sista kapitlen och epilogen. Det saknas ungefär ett och ett halvt till två och ett halvt kapitel där.



Mål för Romanceportalen/bloggen/hemsidan

Arbeta vidare med tydligare vinjetter för hemsidans/bloggens olika sektioner så besökare har klart för sig var de befinner sig.
  • Det här är nog i princip klart.

Arbeta vidare med att göra Romanceportalen till bästa stället att hänga på när det gäller romance.
  • Här återstår en hel del att göra. Och än mer att grubbla över. Men jag har rensat bort en del gadgets som vid det här laget spelat ut sin roll för att få en tydligare navigation av sajten. 

Recensera fler romanceböcker 2017 än jag lyckades recensera 2016.
  • Nja, så här långt har det ju inte gått något vidare. Det hör också till kategorin att grubbla över och hänger delvis samman med ovanstående punkt.
     
  • Jag återkommer (förhoppningsvis) till detta inom kort.

Recensera fler svenska romanceböcker.
  • Stor framgång!
    Se recensionen av Sofia Fritzsons När drömmen slår in.

    Flera svenska romance är i skrivande stund beställda/på väg.

Försöka öka bevakningen av vad som händer på den svenska romancemarknaden.
  • Stor desperation - sedan Simona Ahrnstedt lagt sin blogg på is har informationsflödet sinat. Känns som om jag sitter på en kvist längst ut på en gren i stort träd och inte har en aning om vad som sker i stammen eller de grövre grenarna innan det hänt.
  • Har dock vissa idéer.

Göra en sida för varje grad i Romanceportalens nya betygssystem och länka in recenserade (betygssatta) romanceböcker under respektive betygsgrad i betygsskalan.
  • KLART!!!



Mål på sociala medier (utöver Romanceportalen)

Återskapa min raderade blogg om ekologisk hud- och hårvård på en annan, pålitligare plattform.
  • En ny eko-blogg håller så sakta på att växa fram, den här gången här på Blogger/Blogspot. Jag gör mig ingen brådska med den, det får ta den tid tar, eftersom jag förra gången lade upp en mängd inlägg om produkter och leverantörer och sedan inte hade någonting att skriva om eftersom jag bara tipsar om produkter jag själv använder/använt.
     
  • Besök gärna ekobloggen om ni är intresserade av hud- och hårvård. Eller ekologiska produkter över lag.

Fortsätta bygga upp mitt twitterflöde som ett attraktivt flöde för alla som är intresserade av skrivande och romance.
  • Jobbar vidare med det.

Att under 2017 försöka locka ännu fler twitterföljare som är intresserade av romance samt försöka göra mitt flöde till ett av de intressantare svenska romanceflödena.
  • Det är givetvis fortfarande en ambition, men det mesta av tonvikten på romanceflödet kommer att ligga på det nya twitterkonto jag öppnat för Romanceportalen.

Att vid utgången av året ha ca 1000 twitterföljare.
  • Jag trodde initialt att jag kanske haft för höga ambitioner. Nyårsafton 2016 hade jag 750 följare, så jag skulle behöva locka 250 nya följare under året. Men det har gått långt över mina vildaste förväntningar. Antalet twitterföljare fluktuerar från dag till dag men jag har nu ca 930 följare. Måste säga att det känns närmast overkligt.
  • Därtill kommer Romanceportalen, med sina i skrivande stund 300+ följare - också det närmast ofattbart, så här litet drygt två månader sedan starten.

Försöka locka fler besökare till mina anslagstavlor om historiskt mode, antika smycken etc på Pinterest.
  • Har inte gjort mycket aktivt där, expansionen med Romanceportalens alla nya sociala mediekonton har tagit mycket tid och kraft de senaste månaderna, men det har tillkommit en och annan besökare och följare.



Mål som läsare

Läsa mer romance
  • Har inte riktigt gått så bra som jag hoppats eftersom bokbudgeten åkte på ett rejält bakslag när jag  bet sönder en tand i januari. Men nu när bokbudgeten och jag är ute på andra sidan av det smärtsamma hålet (såväl i min käke som i bokbudgeten) har jag äntligen kunnat börja beställa böcker igen.

Läsa allra minst de 25 böcker jag tecknat mig för i GoodReads Challange 2017
  • Sex böcker lästa så här långt, och har just påbörjat en sjunde, så det ser i alla fall ut att kunna gå vägen. Jag klarade de 24 tecknade böckerna i fjol, på fjolårets magra bokbudget, och därutöver ytterligare 4 böcker så det borde gå. Och i år förväntar jag ingen större skattesmäll som utplånar bokbudgeten i ett svep.

Läsa minst en bok av någon romanceförfattare jag hitintills inte läst någonting av
  • Nej, det har jag inte gjort än. Om jag inte räknar Sofia Fritzsons bok, När drömmen slår in, som jag läste vid årsskiftet. Men den påbörjade jag i december 2016 även om jag läste ut den i början januari så jag kan inte riktigt räkna den. Däremot har jag nyligen beställt en bok av en författare jag inte läst någonting av. Kommer förmodligen att ha den i min hand i början av april.

Läsa mer svensk romance
  • Har beställt Lina Forss Arvtagerskan, en svensk romance som utkom under bokbudgetabstinensen 2016 och som just kommit som pocket - vilket är precis rätt för min bokbudget i dagsläget. Och Kristina W har skickat mig sitt ex av Sofia Yméns bok, som jag förhoppningsvis också kommer att ha i min hand i början av april.

Försöka läs all nyutkommen svensk romance under 2017
  • Har inte haft möjlighet att göra det än. 
  • Och jag måste försöka få bättre koll på utgivningen av nyskriven svensk romance. Simona Ahrnstedts blogg var en sådan underbar, outsinlig källa till information om vad som hände i Romancesverige att jag känner mig inte så litet avskuren från informationsflödet nu när hon lagt den på is. Instagramkontot RomanceEverAfter är en annan utmärkt källa (det var där jag upptäckte Sofia Yméns bok) men det innebär i regel att jag får veta saker när de väl har hänt.

Läsa faktaböcker om romance
  • Ännu ett projekt jag inte kommit igång med p g a åtstramningarna i bokbudgeten. Men jag har flera böcker markerade på GoodReads, på specialhyllan med sådant som jag verkligen vill läsa under året. Jag hoppas kunna köpa den första av dessa böcker någon gång längre fram under våren (fackböcker är i regel dyrare än romance i pocket eller häftad upplaga och jag har mycket nyutkommen romance att läsa ikapp).

Fortsätta rensa bokhyllan från gamla hyllvärmare, som jag kanske älskade på 80- och 90-talet men som jag i dag inte har den ringaste lust att läsa om, och göra plats för nya för nya böcker.
  • Också ett projekt som gått sådär under första kvartalet. Alla lätta och självklara utrensningar är i princip redan gjorda. Skall dock försöka ta tag i det med förnyad energi.

Fortsätta driva engelskaprojektet, som nu är inne på sitt 17:e år, genom att läsa (minst!) en bok i månaden på engelska.
  • Projektet fortskrider i högönsklig välmåga, om man under vissa månader (februari) även räknar omläsningar av redan lästa böcker, och med god marginal.


Mål för mig, personligen

Fortsätta försöka återvinna styrkan, balansen och smidigheten i fötterna med sjukgymnastik
  • Nu är sjukgymnastiken över. Mot slutet fick jag vissa återfall av fotsmärtor, förmodligen p g a av riktigt räligt väglag, och kunde inte träna lika omfattande som jag gjorde när det gick som bäst. Jag har köpt ett träningskort för att kunna fortsätta träna upp fötterna och kommer att återuppta träningen så snart man fått bort rullgruset från gångvägar och trottoarer. Har ni någon aning om hur skitjobbigt rullgrus är när man har fotsmärtor?

Försöka få magen (jädrans sabotör) i balans så den inte lägger krokben för mitt sociala liv
  • Går nu hos en ny dietist, en som jobbar med olika former av stressade matsmältningssystem. Dietisten jag började hos i höstas rekommenderade att jag skulle försöka få in mer grönsaker och fibrer i kosten och låt oss bara konstatera att det sket sig omgående när mitt matsmältningssystem sparkade bakut  och sedan dra för ridån för det eländet. Det här fungerar bättre. Jag skall inte säga att allt är bra men jag lär mig mycket och magen känns som den är i något bättre balans. Om man inte räknar denna vecka, när den levt rövare.

Promenera mera, nu när fotsmärtorna inte är lika jobbiga
  • Nej, det har inte blivit så mycket av det som jag hade hoppats eftersom jag fick ett återfall med fotsmärtor när väglaget var som jobbigast i februari och början på mars. Och sedan har avlagringarna av tjocka lager rullgrus varit skitjobbiga - det känns som om fötterna åker åt alla håll. Hoppas nu på sopade gator!

Finna glädjeämnen i livet - och dess förtretligheter - och se till att ha roligt
  • Försöker så gott det går att ta vara på och njuta av de små sakerna i livet. Som att det just nu står ett knippe ljust lilarosa tulpaner fördelade i två vaser på min låga bokhylla och att ett Bokus-paket med två efterlängtade romance anlänt.



Det finns fler punkter än så här i min målsättning för 2017 som helhet men jag har valt att bara ta upp de där det finns någonting värt att nämna.

Jag satte också upp Ledord för mitt skrivande för 2017. Eftersom det inte skett så mycket med skrivandet, se ovan, så tror jag att återkommer till hur det utvecklat sig när det väl finns någonting att rapportera på den fronten.




tisdag 28 mars 2017

Och vad läser ni

en strålande vårdag som denna? Själv är jag mitt inne i (och litet till) i den här boken:



Så här långt verkar den riktigt bra men den är litet annorlunda, litet som en lök. Ni vet, lager på lager på lager. Och när man läst en bit och så att säga pillat av ett lager lökskal inser man att boken inte alls tar den riktning man först trodde den skulle ta.


Har ni läst någonting av Meredith Duran?




måndag 27 mars 2017

Visst blir man glad

när ett sådant här välfyllt bokpaket från Bokus anländer?


Om bloggen blir litet tyst framöver förstår ni säkert varför.





lördag 25 mars 2017

Någonting om fakta

Det här inlägget bygger på en kommentar jag lämnade för någon tid sedan hos någon bloggare som skriver - möjligen hos Kristina Westling. Det handlade om användningen av fakta och går tillbaka till en text jag läste för länge sedan (och kanske inte minns så väl och detaljerat som jag kanske tror mig göra) så jag reserverar mig också för om jag inte minns exakt.

Det handlar i alla fall om fakta, om hur man kan använda fakta i sin text. Och, nej, jag mins varken var jag läste texten eller vad den hade för titel (om den hade någon alls) eller vem som skrivit den så jag kan inte referera till den. Men kontentan var ungefär följande:
 
Man skulle börja med att identifiera de fakta man behövde för sin text.

Sedan skulle man analysera dem. Vilka var bärande för ens text? Vilka var avgörande för ens personers motivation och drivkraft? Vilka påverkade handlingen? Vilka kunde ha ett slags hävsstångseffekt för handlingen och/eller personerna?

Därefter grupperade man och rankade fakta efter vilken vikt/inflytande de hade på texten och gjorde en lista. Från den skulle man sedan gallra bort (utan att förstöra listan, så jag förmodar att man gjorde en kopia av den först) gallra bort alla som inte var absolut nödvändiga för handlingen tills man hade två (tror jag) fakta kvar som man kunde placera ut i texten på lämpliga ställen (helst om de kunde vara varandras kontrapunkter eller kontrasterande teman). Litet som monument med fasadbelysning.

Och man fick vara sträng i urvalet, det skulle vara två centrala fakta. Alternativt ett centralt fakta och ett skenfakta, någonting som skenbart såg ut att vara väsentligt för texten men vars syfte var att dölja/överskugga ett underliggande tema som sakta växer fram.

Sedan skulle man vaska fram ytterligare två till fyra (möjligen fem) fakta man ville ha med från ovan nämnda lista. Dessa skulle man diskret vävas eller flätas in i texten, helst så ”osynligt” som möjligt.

Alltså inte några upprabblande, sida efter sida utan kanske först litet i förbigående (där det föll sig naturligt) i en konversation, antytt i en miljöbeskrivning några kapitel senare, kanske ett minne eller någonting någon ser i en gammal tidning, kanske ännu en gång nämnt i förbigående. Typ inpillat litet här och var, där det i det stora hela gav ett sammanhang även om man som läsare inte såg det (eller insåg det) innan man hade alla kort på bordet.


Ett eller möjligen två av dessa insmugna fakta kunde ha en central betydelse, t ex någonting som initialt dolts av ovan nämnda skenfakta.

Om jag minns rätt var exemplet om initialt skenfakta som användes de ekonomiska och byggnadstekniska svårigheter (möjligen också byggnadslovs- och kulturminnesmässiga svårigheter, jag minns inte riktigt) vid renovering/omläggning/ombyggnad av taket på ett äldre hus.

Detta skenfakta dolde dock berättelsen verkliga fakta som visade sig vara kyrksilvret från en gammal kyrkstöld som hittades i ett okänt och oanvändbart litet utrymme som av byggnadstekniska skäl hamnat i kläm mellan murstocken, trappan och snedtaket som täckte det.

Sedan var det kyrkstölden och omständigheterna kring den - som sammanföll med den ursprungliga takläggningen - som visade sig vara berättelsens centrala fakta och rörde upp många gamla oförrätter i trakten.

Och, än en gång nej - jag vet inte om detta var ett konstruerat exempel eller om det hämtats som ett exempel från en verklig, existerande text.


Jag vet inte, det känns som om det jag försöker säga undflyr mig.
Har jag fått det att låta logiskt?
Eller förvirrar jag er bara?

Jag önskar jag mindes mera av texten, för det lilla jag minns känns såväl frustrerande ofullständigt som någonting som jag skulle vilja läsa igen.


torsdag 23 mars 2017

Böcker, böcker och bokpaket

Jag vet inte om ni läst mitt förra blogginlägg från i tisdags om boken om Sundsvallsbranden. Den, som jag ville köpa eftersom jag har en bokidé som tar sin början just där. En alldeles ljuvlig idé som jag definitivt inte borde ens sniffa på just nu.

Men eftersom mitt huvudprojekt (mastodontmanuset) står blick stilla just nu så – vad gör man?

Bättre att skriva någonting, någonstans, än att inte skriva alls är i alla fall min uppfattning.


Nå, jag beställde boken i går kväll – det gällde att passa på innan rean var över. För jag vågar definitivt inte tänka på vilket hål i bokbudgeten en inbunden faktabok skulle ha gjort. En krater förmodligen.


I den beställningen lyckades jag, i ett försök att komma ikapp med nyskriven svensk romance, också klämma in Lina Forss bok från förra året. Arvtagerskan har just kommit som pocket, vilket gjorde att den äntligen hamnade inom räckhåll för min bokbudget.


Fast nu får jag nog dra åt svångremmen i bokbudgeten igen.



På tal om bokpaket, så skulle det här ljuvliga lilla bokpaketet ha kommit i dag.



Tror någon att det gjorde det?

Näpp!
Enbart inbitna romanceläsare kan förstå besvikelsen.


Bring back my darlings to me!



Bring är alltså postleverantören, och anledningen till att "Bring back my darlings to me!" varit en återkommande inläggsrubrik i samband med försenade bokbeställningar under vintern är att deras lokala postsorteringsterminal tydligen brann i höstas och att man sedan dess arbetar med temporära arrangemang för postsortering och postutdelning medan lokalerna återställs. Beräknat leveransdatum är för närvarande att betrakta som "om du har jävligt mycket tur".




tisdag 21 mars 2017

Min tokiga hjärna

som mycket väl vet att även om det nu finns utrymme för enstaka bokpaket, men inte för några sjövilda excesser med hur många böcker som helst, har fått för sig att den absolut vill ha den här boken.


Det är ingen tillfällighet eller något morbirt (morbit? morbirdiskt?) intresse för bränder. Det är research. Jag har nämligen en bokidé som tar sin början under Sundsvallsbranden 1888 och jag behöver fakta. Händelseförlopp. Detaljer, detaljer, detaljer. Lokalfärg.

Och boken är just nu på rea.


Och det är en jättebra idé. Den har legat tyst och stilla och inte gjort mycket väsen av sig sedan jag först kom på den 2013 men nu under vårvintern har den börjat röra på sig. Sträcka på sig. Gäspa.

Inte lämnat mig någon ro.


Det är nog en av de allra bästa idéer jag haft. Jag behöver skissa på den, jag får givetvis inte sätta igång den - jag har MER än tillräckligt med projekt i luften - men jag får inte heller lämna den åt sitt öde igen så länge att jag glömmer detaljerna och komplexiteten.


Och boken är på rea - och rean lider mot sitt slut.


Oh, hjärna - du frestar mig!




söndag 19 mars 2017

Ungefär så här känns det

Mitt huvudskrivprojekt, alltså. Mastodontmanuset på typ 870 sidor.



Mitt manus har spårat ur. I tunneln. Givetvis. Det gjorde det egentligen för länge sedan men situationen är svåröverskådad, hjälpinsatserna känns otillräckliga och inte tillräckligt väl organiserade eller effektiva nog att ge resultat. Med andra ord är det inte speciellt OK just nu. 

Men i övrigt stämmer bildtexten rätt bra, eller vad säger ni? För visst går de flest textproblem att fixa med en hel del arbete, tålamod, envishet, uthållighet och inte så litet jävlar anamma?


Blogginlägget jag skrev om att jag jobbade med i går blev inte klart i dag heller. I alla fall inte på den nivå jag vill ha det. Återkommer till det i morgon. Eller någon annan dag.


För övrigt sjunger mina fina, röda tulpaner på sista versen och poppar kronblad så de nästan skrämmer mig. För visst blir man litet paff när man plötsligt hör ett märkligt litet ljud och så, i ögonvrån, ser hur det singlar iväg ett kronblad?



lördag 18 mars 2017

Skrivdagbok, 18 mars

Nej, det har just inte blivit någonting skrivet i dag heller. Bortsett från att jag petat litet i en text (givetvis en text jag inte borde ens titta åt just nu).

Men vad gör man när ens kreativa ådra lyckats buffa upp dammluckorna åt absolut galet håll men inte ens vill överväga att flöda åt det håll den borde?

Jag har i alla fall lyckats utarbeta en scen i en text som tar avstamp i Sundsvallsbranden på 1800-talet och fått till en ganska dramatisk prolog. Den här idén har legat vilande sedan jag skissade ned den 2013. Tills jag tidigare i vintras fick en sanslöst galen scen i huvudet som bara tiggde om att få bli nedtecknad.

Och när jag säger sanslöst menar jag givetvis helt och fullständigt sanslöst galen. Älskar den!


Den senaste veckan har jag utvecklat en scen jag skissade ned 2013. Den växte ut från en till tre sidor och jag lyckades verkligen mejsla fram den kvinnliga huvudpersonens perspektiv. Hon har så här långt varit någon av en doldis, även om jag haft henne ganska klar för mig i huvudet.


Men jag borde inte jobba med den här texten!

Definitivt inte.

Och definitivt inte just nu.


Men mina imaginära vänner i mitt huvudprojekt talar inte med mig just nu.



För övrigt har jag skrivit på ett jättelångt - och jätteviktigt blogginlägg. Tog faktiskt större delen av dagen, handlar om Romanceportalen. Och framtiden.

Men det måste vila och mogna över natten. Kanske längre.
Kanske - med största sannolikhet - måste jag fila litet mer på det.




tisdag 14 mars 2017

Bekännelser

I glädjen över att äntligen ha råd att köpa böcker har jag beställt ännu ett bokpaket från Bokus. Nej, inte heller den här gången kommer paketet att innehålla någon svensk romance. Jag vet att jag borde, men...

Det finns en ny Mary Balogh. Kom i höstas, medan jag gick på en finansiellt betingad bokbudget om noll kronor. Den är den första i hennes nya serie och som jag längtat efter den!

Och sedan har det varit mycket uppståndelse kring Meredith Durans senaste bok, som kom i dagarna.

Så fick det bli. Förhoppningsvis kommer det att finnas utrymme för litet svensk romance i april.



måndag 13 mars 2017

Tulpaner!

Det står ett knippe tulpaner uppe på låga bokhyllan vid kortänden av skrivbordet. Läckert glödröda. Med en antydan till gul kant. Är så lycklig över att äntligen ha råd med ett knippe tulpaner någon gång ibland igen.

Det var det hela.

God natt!



söndag 12 mars 2017

Farsta, tur och retur

I dag åkte jag Toscana Farsta tur och retur för att köpa den här boken på bokrean - innan bokrean var över, jag hade sett på Instagram att.den var inne på slutspurten.

Men Åsa Hellbergs Toscana var inte mitt enda skäl att åka till Farsta. Jag ville ha ett pepparmintste som för närvarande inte finns på ICA i Skogås. Och jag ville ha ett knippe tulpaner.

Ja, budgeten har faktiskt stabiliserat sig så pass efter den för såväl mig som för budgeten så smärtsamma tandincidenten i januari att jag skulle kunna unna mig ett knippe tulpaner.

Tulpanerna hade jag i och för sig förmodligen kunnat ha köpt i Skogås, men övriga punkter på shoppinglistan signalerade Farsta Centrum så så fick det också bli.


Om vi börjar med boken, så var den slutsåld på rean (i båda Akademibokhandlarna i Farsta). Jag var för sent ute, men jag kunde inte ge mig in i bokreyran innan jag var säker på att ekonomin vilade på en stabil grund. Från 18 januari (dagen krasch) fram till början av mars har min budgetsituation bestått av ett slags finansiell motsvarighet till att jumpa på isflak i en strid vårflod. Förbaskat skönt att äntligen ha nått stabil is och lyckats kravla sig upp på fast mark.

Åter till boken.
Toscana fanns som pocket!

En sådan är nu i min ägo och pryder sin plats i min TBR-hög. Som i dagsläget består av en säger en  bok om jag inte räknar med den historiska engelska romance jag läser just nu och är cirka en tredjedel in i.

Men jag har en TBR-hög.
Så ljuvligt.

Så långt min bokexpedition - som kanske inte gick som planerat, men från vilken jag i alla fall återvände med en segertrofé - och vidare till ICA. Hittade jag mitt favoritte?

Näpp. Glömde det, i frustrationen över att inte hitta brödet jag ville ha - man har gjort om brödavdelningen och jag var där på eftermiddagen.

Nå, tulpaner, då?

Nej, då. Glömde det, ända tills jag kom till kassan. Och jag kunde inte heller se till någon blomavdelning inom synhåll från kassan - och vid det laget började jag vara rejält trött i fötterna (Farsta Centrum är stort, ICA ligger i dess bortre ände och butiken är enorm). Men jag kom på att jag kunde köpa ett knippe i blomsterhandeln vi tunnelbanestationen, på vägen till stationen. Jippi!


Det var bara det att när jag närmade mig tunnelbanestationen öppnade sig en annan möjlighet, en jag inte räknat med. Det kom en buss. En buss med ett välbekant nummer, den buss som går från Farsta till Skogås till Handen. Jag skyndade mig att ställa mig i den kön och hann med bussen.

Handen är den ort som ligger närmast min, men eftersom hela området kring stationen är en enda stor byggarbetsplats åkte jag bara till Skogås och bytte till pendeln där. Mycket smidigare än den ganska långa promenaden mellan tunnelbanan och pendeltåget i Farsta Strand, speciellt när fötterna börjar tycka att de fått nog av travande i köpcentrum. Men det innebar ju också att jag aldrig passerade blomsterbutiken vid tunnelbanan i Farsta, så jag är såväl telös som tulpanlös.


Men jag har en bok!


Ja, det var väl det mesta om min eftermiddag Toscana - förlåt, Farsta - tur och retur.



fredag 10 mars 2017

De har kommit!

Vid halv-nio-tiden kom omsider mitt efterlängtade och flera dagar försenade bokpaket. Med de här absolut ljuvliga böckerna.



Sedan uppstod omedelbart dilemmat - hur väljer man vilken bok man skall läsa först när man har att välja mellan en sprillans ny Eloisa James och en sprillans ny Lisa Kleypas. Hur skulle ni ha valt?


För min del blev det Lisa Kleypas som sekundsnabbt vann dragkampen om denna romanceläsares intresse eftersom jag just läst hennes Devil i Winter i otålig väntan på detta försenade bokpaket.


Om bloggen skulle bli litet tyst några dagar framöver så vet ni varför.




onsdag 8 mars 2017

Ringar på vattnet

En dag som denna, internationella kvinnodagen, alltså, känns det på sin plats att uppmärksamma en kvinna som gjort någonting verkligt extraordinärt som skapat ringar på vattnet och banat väg för alla kvinnor (och för all del män, även om inga setts till ännu) som redan följt eller inom kort kommer att följa i hennes fotspår.


En kvinna.
Ett land.
En litterär genre.

Utan en kvinnas kamp i motvind för en föraktad och bespottad genre skulle romance skriven på svenska knappast existera som genre.


De senaste sju åren, sedan hennes första bok utkom, har Simona Ahrnstedt outtröttligt kämpat för att höja romance anseende och status och väcka intresse kring genren. Det har ofta varit en kamp i motvind, ett outtröttligt och veritabelt pionjärarbete mot monumentalt likgiltiga kulturredaktioner och kräsmagde kulturpersoner som hellre gått till vägs ände än skrivit en fördomsfri recension om - huga! - romance.

Under många år har svensk romance i stort sett varit synonymt med Simona Ahrnstedt men under 2016 följde en första våg författare som Sofia Fritzson, Lina Forss och pseudonymen Samantha Olofsdotter i hennes spår. Och flera är på väg 2017!


Det är en veritabel romancevåg som sveper in över Sverige. En våg, som började som ringar på vattnet med en bok (Överenskommelser) och en författare (Simona) och en dröm om att skriva just den sorts böcker hon själv ville läsa.

En våg som nu hotar att svepa in över de delar av kultureliten som fortfarande betraktar romance som någonting katten släpat in och lämna dem lika misserabla (ja, felstavningen är avsiktlig) som blöta katter. För även om ståndaktiga kulturpersoner förhållit sig kallsinniga till romance var läsarnas gensvar desto mer entusiastiskt och de (vi) har på bred front tagit genren till oss.

En våg som fört med sig en stor, seriös satsning från Bonniers sida på kvalitetsromance (där Simona Ahrnstedt ingår som rådgivare) och som tidigare också lett till HarperCollins Nordic satsat rejält på svensk romance.


När det gäller att erövra den tuffa men enormt lukrativa engelskspråkiga romancemarknaden har Simona Ahrnstedt ännu en gång gått i bräschen och skapat ringar på vattnet som första icke engelskspråkiga romanceförfattare som översatts till engelska och slagit igenom på den amerikanska romancemarknaden.


Man har länge talat om det sociala patoset i svenska deckare. Samma patos och engagemang återfinns i Simona Ahrnstedts romance och det skulle inte förvåna mig om man om något decennium eller så talar om det sociala patoset i svensk romance.

Svenska deckares framgångar under de senaste decennierna har givit upphov till begreppet "Det svenska deckarundret". Det skulle inte heller förvåna mig om nästa stora våg av svensk litteratur som sveper över världen vore "Det svenska romanceundret".


Men vilket som står (delar av) den svenska kultureliten inför den pinsamma nödvändigheten att behöva göra en pudel - och inte precis någon dvärgpudel, heller - när de måste erkänna Simona Ahrnstedts ställning som den gigant och pionjär inom svensk kultur och litteratur hon är.

För handen på hjärtat, hur många författare (vare sig manliga eller kvinnliga) har så framgångsrikt och med sådan genomslagskraft etablerat en hel genre i stort sett helt på egen hand?


Så, Simona Ahrnstedt, det här är till dig från Romanceportalen (en liten del av det Romancesverige DU skapat) och från mig (som entusiastisk romanceläsare). För din kamp för mer romance till folket och för ditt outtröttliga pionjärarbete. För dessa härliga, romantiska böcker som lyst upp vår vardag genom åren och för all inspiration du givit.

Du har skapat ringar på vattnet.


Det församlade Romancesverige 2015


och 2016





Elisabet Nielsen,
Romanceportalen
Internationella kvinnodagen, 2017



tisdag 7 mars 2017

Bring back my darlings to me!

Frustrerad på Bring igen. Det här efterlängtade bokpaketet skulle enligt deras paketsökfunktion ha levererats i dag.



Tror någon att paketet kom?

Näpp!


Bring - Bring back my darlings to me!




måndag 6 mars 2017

Så här i semmeltider

Jag blev nyligen, på tal om hembakade semlor, påmind om en incident från min barndom. Inledningsvis har jag ytterst sällan ätit hembakade semlor. Mamma försökte några gånger, men semlor var inte riktigt någonting hon briljerade med. Bullarna blev för stabbiga och stadiga i konsistensen, inte alls så där lätta och fluffiga som de skall vara.

Det kan vara vad som utlöste incidenten som gått till de nielsenska hävderna som "semmelmackorna".

Mamma hade bakat en plåt semmelbullar, varav de flesta skulle frysas in och tas fram och värmas upp under helgerna så vi skulle få semlor flera gånger. Sedan hon lämnat dem på ett galler under en bakduk gick hon in i vardagsrummet och slog sig ned i soffan med ett korsord - det var hennes favoritförströelse.

Hem kom pappa - och fråga mig inte varifrån. Det var för tidigt på dagen för att hans skulle komma hem från jobbet så jag förmodar att det var en lördag eller söndag och att han varit ute i något ärende. Pappa var begiven på nybakat bröd, i alla dess former, från surdegsbröd till kanelbullar. Allra helst medan det var riktigt ljuvligt ljummet. Det var hans svaghet.

Så han vädrade doften av nygräddat bröd och vek av in i köket. Där han lyfte på bakduken och fick syn på runda, gyllenbruna vetebullar som doftade förföriskt nybakade och var precis lagom varma. Så där smörsmältande varma som nybakat bröd är ljuvligheternas ljuvlighet att få när man kommer hem och är hungrig och kanske också litet frusen.

Så pappa tog två av dessa släta, nybakade vetebullar och klöv dem. Bredde smör på dem. Gjorde sig två goda mackor med ost och salami. Tror han måste ha hällt upp ett glas öl också.

Han åt det mesta av den första mackan stående vid köksbänken - han var definitivt hungrig!
Sedan tyckte han väl att han skulle vara sällskaplig så han lade den kvarvarande mackan jämte vad som återstod av den första och promenerade in i vardagsrummet och slog sig ned i sin favoritfåtölj.

Mamma var försjunken i sitt korsord så jag tror inte hon insåg vad han gjort innan han begick misstaget att säga: "Det var gott bröd du bakat men är det inte aningen sött?"

Mamma såg upp från sitt korsord och såg en nygräddad bullbit försvinna in i hans gap. Sedan såg hon den andra ost och salamimackan på assietten och polletten föll ned.

"VAD HAR DU GJORT!!!" 


Inte ens de fullt hörbara versalerna varnade pappa för han svarade, fullständigt aningslöst, att han gjort sig ett par mackor - jag tror till och med han var oförsiktig nog att säga "goda mackor", vilket definitivt inte gjorde hans sak bättre.

Därefter upplystes han i otvetydiga och föga försonliga ordalag om vad han gjort och lämpligheten (läs olämpligheten) i vad han gjort samt vad mamma ansåg om hans tilltag, hans omdöme och hans skandalöst svaga karaktär när det gällde att kunna motstå nybakat bröd.


Numera är ju trenden att konditorerna skall komma på nya variationer på semlor varje år. Ju mer exotisk desto bättre. Så låt mig bidra med en Nielsensk klassiker (som under många år närmast var liktydig med en svordom i vårt hushåll):

Semmelmacka


Semmelmacka serveras med fördel ljummen, med smör som smälter in i brödet och toppad med ost och salami under "locket". För den som så önskar, är en kall öl ett lämpligt tillbehör om man skall tro pappa.

För han tog utskällningen med ro, pappa, och åt med god aptit också sin andra semmelmacka.


Romancenytt!

Tidigare i dag såg jag på Instagram att Heléne Holmström (en femtedel av romancekontot RomanceEverAfter på Instagram) kommer ut med en bok i sommar på Storytel.

Det är en paranormal romance/nordisk fantasy som utspelar sig i Upplands skogar om hämnd och omöjlig kärlek där vittror och väsensjägare är indragna i en mångårig kamp.

Visst låter det spännande?


Det här var goda nyheter. Grattis Heléne och alla romance & fantasyläsare!!




Diskbänksrealism enligt Elisabet





lördag 4 mars 2017

Skrivdagbok, 4 mars

Jag har haft vissa framgångar i slutet av texten, i sista och näst sista kapitlen av texten samt i epilogen, under de senaste veckorna. Likaledes har jag varit nöjd med de fyra sista kapitlen av sammanhängande, färdigskriven text. De håller måttet. Håller den standard jag förväntar mig av dem.

Under den senaste veckan har jag jobbat en del i början av texten, speciellt i andra kapitlet, och vässat och slipat och trimmat - finliret, ni vet - och det har artat sig riktigt, riktigt bra. Så nöjd.

Sedan kommer jag till tredje kapitlet.

Det är (tillsammans med andra kapitlet) ett av ca fyra till fem kapitel som skall in mellan prologen och resten av texten.

Prologen är den första scenen i det forna första kapitlet och dagens första kapitel är den forna prologen (omstuvningen gav en bättre dramaturgi) och resten av det forna första kapitlet kommer att bli kapitel fem eller sex.

Första kapitlet (den forna prologen) sitter som det skall. Andra kapitlet (nyskriven text) artar sig riktigt bra. Tredje kapitlet består så här långt av tre sidor (ca hälften av den första scenen i kapitlet) och så långt är jag nöjd.

Det är bara det att när jag läst ut sista meningen, sitter jag där och stirrar på skärmen och har inte den blekaste om vad som händer därnäst.

Och det är lika dant, varje gång jag kommer dit.
Varje dag. Varje, jävla, dag.


Bara en räcka frågetecken och inga svar.
"Vad händer nu?"
"Vart tar jag vägen härifrån?" 
"Hur löser jag det här?"
"Och huuur fasen kommer jag dit jag vill komma, om det här skall vara trovärdigt?"


Gah!!!

Frustrerad författare. Uppenbarligen kommer jag att få tampas med tredje kapitlet ett tag framöver, för hjärnan är lika blank som skärmen under den senaste meningen - och, nej, det är inget som helst fel på den meningen.


Tror ni möjligen en semla kan hjälpa?



onsdag 1 mars 2017

Romancenytt!

I går hade en romancesajt som heter Heroes and Heartbreakers en Cover reveal. D v s de presenterade omslagen för ett par kommande böcker. En av böckerna var Simona Ahrnstedts Falling (d v s En enda hemlighet, i den amerikanska utgåvan).

Så himla läckert!

Ni kan se det här.


Boken kommer ut i sommar.




tisdag 28 februari 2017

Språkskifte

I dag har jag uppdaterat presentationstexten på mitt personliga twitterkonto. Det är inte första gången jag uppdaterar den, en sådan text behöver uppdateras litet nu och då genom åren. Skillnaden är att jag med tanke på att jag i dag har betydligt fler engelskspråkiga följare än svenska följare den här gången valt en engelsk text. Det kändes som om det var rätt tidpunkt. Det här är resultatet:

Writer. Thinker. Reader. Blogger. 
Manages Romanceportalen, Sweden's premier site for everything about Romance and Swedish Romance.

Jag är rätt nöjd med den presentationen.
Hur tycker ni det låter?




Skrivdagbok, 28 februari

Det har gått trögt med skrivandet under februari - det har funnit veckor när det inte gått alls.

All kreativ energi jag lyckats uppbåda har under perioder av februari gått åt till att bygga upp och utveckla extensions för Romanceportalen på Twitter (som går över förväntan) och Facebook (som börjar ta form). Det har som inte blivit vare sig ork, energi eller kreativitet över till skrivande, redigerande eller textläsning.

Men under förra veckan, under veckoslutet och början av denna vecka har jag flera gånger läst de fyra sista kapitlen i den sammanhängande texten i mitt huvudprojekt plus de båda sista kapitlen (det skall in ett och halvt till möjligen två och ett halvt kapitel däremellan) och epilogen. Jag har ändrat några ord här och några ord där, trimmat och slipat texten litet, men mest bara låtit den skölja över mig. Genom mig. Och, vet ni, den håller!

Den här texten känns fortfarande just så jäkla bra som den kändes medan jag skrev den. Den här texten håller.

Den förtjänar att skrivas.

Den förtjänar att en dag nå läsare.
För den är mer än slöseri med lästid som kunde ha använts bättre.


Nej, slut på skrytsessionen.
Nu skall jag bara ha upp resten av texten till samma nivå.






lördag 25 februari 2017

Romanceportalens Facebooksida!

Som ett led i arbetet med att flytta fram Romanceportalens position på sociala medier och bredda plattformen och hjälpa till att sprida och öka den rådande romancevågen som just nu sköljer in över Romancesverige har jag under de senaste veckorna efter bästa förmåga kämpat med att lägga upp en trevlig, informativ och väl fungerande Facebooksida för Romanceportalen.

Visst, jag har haft Facebook personligen sedan många år. Men det är som någonting annat att lägga upp en sida när man inte har en susning om vad man gör. Jag vet inte vad ni säger men instruktionerna från Facebook inte är direkt lysande pedagogiska och informativa - och definitivt inte de man upplever att man behöver som bäst när man behöver dem.

Men säga vad man vill, lärorikt är det. Jag är inte säker på om Romanceportalens Facebooksida är i toppskick ännu - ah, stryk det!

Jag är säker på att den ännu inte nått upp till den standard jag helst skulle se att den hade. Och jag har inte haft tid över att sätta mig in i allt och korrigera allting som kanske skulle behöva korrigeras. Däremot har den nått en sådan standard att jag är beredd att bjuda in er att besöka den och följa den, om ni så önskar, medan jag jobbar vidare och försöker komma på hur allt skall fungera.

Kanske har ni synpunkter, kanske har ni råd att komma med när jag inte fått någonting att fungera som det borde fungera.


Här finner ni Romanceportalens Facebooksida.

Varmt välkomna!




Som ett led i arbetet med att flytta fram positionerna finns Romanceportalen sedan en dryg månad även på Twitter, som börjar ta form och fart riktigt bra. Jag hade varit mer än nöjd med 50 - 60 följare efter en månad. Vad jag har fått är närmast svindlande 165.

Romanceportalen finns även på Instagram, där aktiviteten dock ligger på is i väntan på en smartare telefon än dagens.



fredag 24 februari 2017

Rekommenderad artikel

Jag kan rekommendera den här artikeln, skriven av en romanceförfattare och akademiker vid namn Elizabeth Reid Boyd (akademiker) / Eliza Redgold (författarnamn). Informativ och lärorik, och helt rätt i tiden.

Trashy, sexist, downright dangerous? In defence of romantic fiction




Jag famlar efter stöd

Efter armstöden på skrivbordsstolen, närmare bestämt. Och jag famlar efter dem av den enkla anledningen att de inte finns längre.

En längre tid (läs de senaste åren - åtminstone det senaste året) har jag med deprimerande regelbundenhet fått regelbundet formade små sår på armarna. Små, blodiga skråmor. Nästan bara bloddroppar, där huden blivit perforerad, men  långa och ytliga och parallella skråmor.

Och, nej, det var inte någon form av självskadebeteende.

Jag må vara en kreativ knäppgök på andra sätt, men sånt håller jag inte på med. Det var länge ett mysterium, även för mig, hur dessa skråmor uppstod. För det märkliga var att det inte gjorde ont när de uppstod.

Men en dag såg jag det ske. Jag satte mig i min vid det här laget mycket gamla skrivbordsstol (den är vid det här laget runt tjugo år)och lade armarna på de krackelerande armstöag såg efter den och kände att det repade till. När jag lyfte armen såg jag färska bloddroppar sippra fram genom huden i en lång, grund skråma där huden perforerats.

Stolen var, som jag skrev, gammal även om den var fullt funktionsduglig i sits och ryggstöd och underrede. Men armstöden var av plast - och plast åldras inte med värdighet efter en viss gräns.

Det fanns ett mellanrum mellan armstödets ovansida och undersida och vartefter åren gick hade ovansidan börjat krackelera och spricka och, så småningom, också falla i bitar. Med tiden blev det en vass kant, just där jag brukade stödja underarmen när jag brukade skifta ställning i stolen.

Mysteriet var löst, problemet kvarstod.

Lösningen var givetvis att ta bort armstöden men det var inte så enkelt att monter bort dem. De var monterade på en skena i stolens underrede och jag visste inte hur jag skulle få loss dem utan att kompromettera stolens stabilitet.

När vigare och händigare person kom på besök för någon månad sedan vände vi patienten upp och ned över min pilatesboll/fotpall och försökte med stjärnskruvmejsel i ett försök att på säkert sätt separera stolen i dess beståndsdelar.

Tror någon att patienten ville ha en stjärnskruvmejsel?

 Näpp.


Så enkelt är det aldrig.


Men den senaste skråman var kanske litet djupare än de tidigare och blev väl kanske något infekterad så den har inte läkt helt spårlöst. Det var dags att göra någonting radikalt och när min bekant kom i eftermiddag var jag förberedd med hela min samling av skruvnycklar från IKEA i olika storlekar.

Patienten - och där kan man tala om ett jädrans tungt åhälle - draperades över pilatesbollen som blivit fotpall med nackstödet och toppen av ryggstödet uppe i läsfåtöljen och opererades utan bedövning.

Vid fjärde försöket fann vi en IKEA-nyckel i rätt storlek och sedan vi funderat ut att fästena var spegelvänt iskruvade på ömse sidor pelaren som bar upp sitsen från hjulunderredet lyckades vi lösgöra armstöden och dra loss dem från skenan under sitsen.


Kirurgiskt ingrepp på stol, utfört enligt konstens alla regler och helt efter regelboken. Jag kan även rapportera att patienten överlevt operationen och återhämtat sig på ett föredömligt sätt.

Det är så ljuvligt att inte längre repa sönder huden på armarna och få sår som kanske inte känns när de kommer men väl kliar och stramar när de läks.

Men vanans makt är stor. I cirka tjugo år har jag gripit tag om eller stöttat mig med underarmarna mot armstöden när jag behövt skifta ställning i stolen. Och så är de plötsligt - borta.

Är det då så konstigt om man famlar efter stöd?



Stora nyheter på romancefronten!

I går kom denna härliga nyhet från Bonnierförlagen:

Bokförlaget Forum utökar sin utgivning och startar nu ett imprint med fokus på romance!!!


Enligt Forums förlagschef Adam Dahlin kommer imprintet, som ännu saknar namn, att ut ett exklusivt urval av högkvalitativ romance. De första böcker, inledningsvis ca 10 - 12 titlar per år, beräknas kunna ges ut under våren 2018.

"Det blir ett boutique-imprint med inriktning på modern romance. Ett imprint som tar både genren och läsarna på allvar. Känslan ska andas kvalitetsurval, och huvudordet är kärlek. Första året är 10-12 titlar planerade."


Förläggare blir Ebba Östberg, tillförordnad vd på Pocketförlaget. Hon är entusiastisk inför sitt nya uppdrag och säger att hon brinner för böcker för den breda publiken och tror att Sverige är redo för romance två punkt noll.

Och rådgivare på det nya imprintet.blir ingen mindre än Simona Ahrnstedt,
Sveriges största - och första - romanceförfattare!

"Vad jag vet finns det ingen i Sverige som kan romance lika bra som hon. Hon brinner verkligen för genren och för att sprida den. "
Adam Dahlin, förlagschef .
Bokförlaget Forum


"Romancetrenden är stark och vi har länge haft detta i tankarna, men vi ville ha bästa möjliga förutsättningar och med Ebba och Simona känner jag att vi nu verkligen har det."
Adam Dahlin, förlagschef
Bokförlaget Forum


Nyheten presenterades i går av Bonnierförlagen och av Svensk Bokhandel, där ni kan läsa nyheten i dess helhet.


Alltså, Romancesverige, det här är ungefär hur stort som helst!!!



Eller som Simona Ahrnstedt brukar säga:
"Mer romance åt folket!"





Fakta om romance-genren
Romance brukar kallas världens största bokgenre. I USA står den för en tredjedel av den skönlitterära marknaden, med en försäljning på drygt en miljard dollar 2013 enligt branschstatistiken BookStats (ett samarbete mellan The Association of American Publishers (AAP) och Book Industry Study Group (BISG)).



torsdag 23 februari 2017

tisdag 21 februari 2017

Så här i romancebloggtystnaden

Jag vet inte hur det är med er men så här i romancebloggtystnaden har jag drabbats av litet akut Simona Ahrnstedt-abstinens. Så här är ett par somriga videoklipp från YouTube - jag hittade dem när jag letade Simona-klipp att dela på Romanceportalens twitterkonto sedan jag kommit på att det det fanns en del riktigt bra klipp där som jag kunde använda för att sprida kunskap om och väcka intresse för svensk romance.








 
Och det är, får jag väl erkänna, inte bara Simona Ahrnstedt-abstinens. För visst får bilderna en att längta efter ljuvliga sommardagar en dag som denna, när vintern markerat sin regim med en ny omgång läckert snöklädda träd - och därunder snömoddiga, klafsiga vägar?

Vem skulle inte föredra att stå vid Mälarens stränder vid Skokloster eller mitt i ett blommande solrosfält?

 


Frustration, kreativitet och vision

När världsläget blev mer trumpet än det var innan, alltså, för en månad sedan var jag för frustrerad och irriterad för att kunna koncentrera mig på skrivandet i någon större omfattning. Ah, lika gott att erkänna - knappt alls. Åh, det var just inte kreativitet som saknades, inte alls. Den sökte sig bara andra vägar.

Det var strax efter att bitit sönder en tand, så utöver frustrationen över det försämrade världsläget befann jag mig också i en värld av smärta och smärtstillande. Allt medan dagen framskred greps jag av ett slags frustrerad energi och ett uppdämt behov av att GÖRA NÅGOT !!!

Att debattera, att argumentera låg inte för mig. Att demonstrera och marschera, det var så inte jag. Men någonting ville jag göra. Någonting positivt, någonting som kunde tillföra världen en smula välbehövlig positiv energi när den var så bräddfylld av frustration och oro och vrede.

Någonting som kunde sprida litet glädje.


Jag valde att ge Romanceportalen ett eget twitterkonto.

Nu kanske ni frågar er hur det skulle kunna göra någon skillnad?

Kanske mer än man vid första anblicken skulle kunna tro. Den här mannen, som dessvärre fått mer makt än en sådan person mäktar med att hantera, står för hat och fientlighet, för vrede och ett monumentalt kvinnoförakt. Romanceförfattarna i Amerika - och hela världen, för den delen - står för och tror på kärlek, medmänsklighet, feminism och lyckliga slut.

Jag vet var jag står.

Jag kan kanske inte göra någonting. Jag kan kanske inte göra någon skillnad. Jag kommer inte att marschera. Jag kommer inte att stå på barrikaderna. Men jag kan retweeta.


Vare sig Romanceportalen eller dess twitterkonto är något politiskt forum och kommer heller aldrig att bli det. Däremot kommer jag att göra vad jag kan för att sprida romancens budskap om att kvinnor kan vara starka och stridbara, att de kan lyckas med sina föresatser och uppnå sina mål - hur högtflygande de än är - och få det lyckliga slut de förtjänar.

Med en man som respekterar dem.
Som stöttar dem och tror på dem.

Med andra ord: HEA!!!


Och om ni inte vet vad det betyder, behöver ni verkligen läsa mer romance.



söndag 19 februari 2017

Nattmackor i vargtimmen

Verkligen nattmackor, har intagits vid ca 03.00 såväl natten till fredagen som natten till söndagen. Tillsammans med smärtstillande tabletter.

Japp, fotsmärtor.
Fy farao för fotsmärtor.

Visserligen är de på tillbakagång men de är ännu inte över för den här gången.

Frustrerande.


På den positiva sidan:

Romanceportalens twitterkonto går riktigt bra. 

Det är snart en månad sedan jag startade det - jag lade faktiskt upp det samma dag som Trump svors in som president. Kändes verkligen som om jag behövde göra någonting som kunde tillföra världen an aning positiv energi. Och det har gått över förväntan. Jag hade varit nöjd - jättenöjd - med femtio följare under den första månaden men har fått närmare hundrafyrtio så här långt.

Jag har lagt upp ett instagramkonto åt Romanceportalen.
Det kommer visserligen inte att ske mycket där för närvarande, min telefon  är inte smart nog. Men platsen är markerad - och en dag har väl till och med jag en smart telefon.

Jag har börjat lägga upp en Facebooksida åt Romanceportalen.
Än så länge finns det väl kanske inte så mycket att se, men det är en början. Alla som är intresserade är givetvis välkomna redan nu.

Eventuellt kommer bokbudgeten faktiskt att tillåta ett bokpaket i slutet av februari.
Det är inte helt säkert, men det ser inte lika omöjligt ut som tidigare, efter incidenten med den sönderbitna tanden i slutet av januari. Hoppas, hoppas, flera favoritförfattare har under vintern/vårvintern utkommit med nya böcker.